Vad  gjorde hon? Kallade mej ful. Åt en bulle och biscotti. Rev runt i kylskåpet och hittade en öl som hon dock lät vara. Lackade ur på mej för att jag råkade röra på fötterna i soffan. Skrattade åt mej. Skrattade med mej. Ignorerade soppåsen på vägen ut.

Jag minns det som om det vore igår när Tove var nyseparerad och flyttade in hos mej. Vilken jävla chock. Har verkligen inget minne av att jag bjöd in henne men plötsligt stod hon där, utanför gruppboendet jag huserade i på Baldersvägen. Med resväska och allt. Som om hon vore på rymmen. Hon fick sova i kuddhörnan i några veckor tills hon var dum nog att fråga vad vi skulle äta till middag. Om vi skulle gå och handla. När vi skulle boka tvättid. Då var det min tur att lacka och slänga ut henne. 

Nä, nu har jag presterat NOG. Allt jävla tjat om att det är min tur. Spegel - NU ÄR DET DIN TUR TOVE!

På återseende.